Denna blogg handlar om Ebba, en 11-årig flicka som våren 2010 diagnostiserades med leukemi.

Här kan du läsa om hennes resa genom behandlingar, "ups and downs" och alla upplevelser, äventyr och utmaningar som hon kommer få uppleva på sin väg mot en friskförklaring. För frisk ska hon bli!

Jag som skapat denna blogg är kollega med Ebbas mamma och jag känner djupt för både Ebba (och alla andra barn som drabbats av olika former av cancer). Jag har sedan tidigare en insamling till förmån för Barncancerfonden. Denna är nu tillägnad Ebba. Detta är mitt sätt att stötta Ebba och hennes familj i deras vardag.

Numera är det Ebbas mamma som skriver här och berättar om Ebbas vardag.

Vem är tjejen Ebba, då?


Ebba är en levnadsglad och viljestark tjej, det kan människor i hennes omgivning intyga. Det var hon redan innan hon blev sjuk kan tilläggas.

Hon älskar att simma och innan hon blev sjuk gick hon i crawlskola och spelade fotboll i Hittarps IK. Hon är också en tjej som vill att saker och ting ska vara rättvist.


lördag 5 november 2011

Sår på fötterna och låga värden

Denna vecka har det varit höstlov. Det har inte blivit så mycket till höstlov för Ebbas del av flera olika anledningar. Vi har haft golvläggare som har lagt om köksgolvet och delar av vardagsrummet samt hallen på övervåningen. Ja, vi kämpar mot jätten Goliat (NCC) än. Fel kvarstår och vi upptäcker nya hela tiden. Golven nekade de till att det var något fel på så vi fick återigen till en överbesiktning. 2/3 av golvet vi reklamerade fick vi igenom, så tydligen var det fel på det i alla fall. Tar mycket kraft att behöva överbevisa dem hela tiden. Att de snart inte inser att det inte går att "lura" denna kund. Vår kontakt sade att vårt hus var så "billigt" att vi får räkna med fler fel och brister än på ett dyrare hus (det var minsann inte alls billigt kan vi tillägga). Så med den attityden blir vi bemötta, sanslöst.

Ja, ja. Ebba har haft ont i sina fötter och händer också. Såren vill ju inte läka. Såren på fötterna har blivit enorma och vätskar sig. Vi var på hudkliniken igår. Återigen fick 11 läkare (varav 2 överläkare) titta på hennes sår och göra en "plan på åtgärd". De var mer nöjda med hur hon såg ut i ansiktet nu. Det är "bara" läppen som återstår och det fick vi en zinksalva till. Till händer och fötter fick vi en vätska som ska hjälpa sår att läka genom att bada såren i det. Till fötterna fick vi också en sorts sårläkande plåster med zink i. Tyvärr är de svåra att få tag på märkte jag. På tredje apoteket fick jag beställa dem. Förhoppningsvis får vi dem i början av nästa vecka. Vill ju inte vänta längre med att börja behandlingen så vi har börjat med att bada såren. Igårkväll hade Ebba så ont att hon knappt kunde gå och hon kom upp i natt och sade att hon hade sådan värk i fötterna. Vi fick ge henne smärtstillande för att hon skulle kunna somna om. Tror att hudläkarna är riktigt rådvilla men att de tror som jag, att cytostatikan gör att huden återbildas sämre. Blir inte fötterna bättre så skulle vi höra av oss igen.

Läkarna ville också att vi skulle ta prov på zink. De ville sticka Ebba i armen och det sade både jag och Ebba nej till. Hon är ju så svårstucken. Vi hade inte emlat hennes port-a-cath heller. Så alternativet var att vänta till nästa måndag då vi ska ta de ordinarie blodproverna till onkologen i Lund. Det var ok enligt hudläkaren. Zink hjälper till vid sårläkning. Vet att Ebba har legat lite lågt i det tidigare. Vi började med vitamintabletter då men Ebba vill inte gärna ta dem (har testat hur många olika som helst) då hon inte tycker om dem. Får väl börja tvinga i henne dem igen. Läkarna tyckte även att hon skulle få i sig c-vitamin. Så det har vi också fixat nu.

Vi tog Ebbas värden i början av veckan. Återigen ligger hon lågt i sina värden. De vita på 2,2 och de neutrofila på 1,1. Så det är inte med stor glädje jag skickar henne till skolan i nästa vecka. Hoppas innerligt att lärarna verkligen hör av sig om de är många sjuka i klassen eller om någon elev som inte borde vara där är där i alla fall. Som sagt jag tycker att Ebbas kropp har tillräckligt att hantera som det är.

Ebba kan inte vara med på idrotten p g a hennes fötter. Tror att lärarna har svårt att förstå hur dåligt Ebba verkligen läker så jag mailade till dem och förklarade och skickade även med bilder på hur såren ser ut (ingen vacker syn). Ebba ville inte visa lärarna "live" hur såren såg ut därför fick jag ta bilder och skicka till dem. Bara för att de ska veta att hon verkligen har sår, sår som inte vill läka.

Får ser om Ebba är så pass kavat idag att hon känner för att leka med någon. När hon har så ont som hon har haft i veckan försvinner lusten att göra något och att leka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar