Denna blogg handlar om Ebba, en 11-årig flicka som våren 2010 diagnostiserades med leukemi.

Här kan du läsa om hennes resa genom behandlingar, "ups and downs" och alla upplevelser, äventyr och utmaningar som hon kommer få uppleva på sin väg mot en friskförklaring. För frisk ska hon bli!

Jag som skapat denna blogg är kollega med Ebbas mamma och jag känner djupt för både Ebba (och alla andra barn som drabbats av olika former av cancer). Jag har sedan tidigare en insamling till förmån för Barncancerfonden. Denna är nu tillägnad Ebba. Detta är mitt sätt att stötta Ebba och hennes familj i deras vardag.

Numera är det Ebbas mamma som skriver här och berättar om Ebbas vardag.

Vem är tjejen Ebba, då?


Ebba är en levnadsglad och viljestark tjej, det kan människor i hennes omgivning intyga. Det var hon redan innan hon blev sjuk kan tilläggas.

Hon älskar att simma och innan hon blev sjuk gick hon i crawlskola och spelade fotboll i Hittarps IK. Hon är också en tjej som vill att saker och ting ska vara rättvist.


måndag 26 december 2011

Jaha, så var det slut på julefriden...

Ebbas läpp har blivit infekterad, igen. Tog inte många veckor innan den blev det. Mannen åkte in med henne idag, vi skulle ändå ta prover. Återigen får vi överbevisa läkarna, en ny läkare igen på Helsingborgslasarett som inte har kunskap om hennes historik. De tror, återigen, att det är herpes. Min man sade att de har tagit prover på det många gånger tidigare och de har inte påvisat herpes men ok, ta det igen, för fjärde gången. Denna gången på tungen där hon också är påverkad.

De tog även en odling på läppen. Vi får väl se vad den visar. Läppen ser i alla fall precis ut som tidigare så vi fick till slut antibiotika. Läkaren i Helsingborg pratade tydligen med en av barnonkologerna (han som ordinerade dunderkuren) av annan anledning och då nämnde han Ebba. Onkologen i Lund hade inget annat råd att komma med eller annan medicinering än den vi hade föreslagit.

Senare i veckan är det återbesök hos läkaren i Helsingborg. Bra att de följer upp. Får hoppas att antibiotikan hjälper nu. Brukar ju ta lite tid innan det visar sig. Bara det inte blir värre.

Känns som om vi kommer att få dras med gula stafylokocker tills hennes behandling är över och immunförsvaret är bättre.

Här hemma gör jag i alla fall allt för att hålla de små  elaka rackarna borta, tvättar tonvis med tvätt i veckan, städar och vi duschar dagligen. En sådan sak som att byta tandborstar en gång i veckan tror jag inte många andra gör. Vad mer kan man göra?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar