Denna blogg handlar om Ebba, en 11-årig flicka som våren 2010 diagnostiserades med leukemi.

Här kan du läsa om hennes resa genom behandlingar, "ups and downs" och alla upplevelser, äventyr och utmaningar som hon kommer få uppleva på sin väg mot en friskförklaring. För frisk ska hon bli!

Jag som skapat denna blogg är kollega med Ebbas mamma och jag känner djupt för både Ebba (och alla andra barn som drabbats av olika former av cancer). Jag har sedan tidigare en insamling till förmån för Barncancerfonden. Denna är nu tillägnad Ebba. Detta är mitt sätt att stötta Ebba och hennes familj i deras vardag.

Numera är det Ebbas mamma som skriver här och berättar om Ebbas vardag.

Vem är tjejen Ebba, då?


Ebba är en levnadsglad och viljestark tjej, det kan människor i hennes omgivning intyga. Det var hon redan innan hon blev sjuk kan tilläggas.

Hon älskar att simma och innan hon blev sjuk gick hon i crawlskola och spelade fotboll i Hittarps IK. Hon är också en tjej som vill att saker och ting ska vara rättvist.


fredag 27 maj 2011

En lite piggare och "rundare" Ebba

De sista dagarna har Ebba faktiskt varit ganska pigg. Lite huvudvärk och ont i kroppen men hon klagar inte alls lika mycket som tidigare. Hon känner sig svag i benen, som om de skulle vika sig under henne har hon sagt. Något nytt alltså. Hon kunde hälsa på i skolan en halvtimme här om dagen (jag var på lillebrors utvecklingssamtal). Ville inte ha henne för länge i skolan p g a infektionsrisken. Vet ju att hon kommer att bli mer infektionskänslig längre fram i behandlingsblocket.

Den ökade aptiten har också visat sig. Hon äter som en häst. Kortisonen är verkligen märklig. Hon har blivit rund i ansiktet och om magen av kortisonen också. Hon tycker inte om att hennes utseende blir så förvrängt men vi påminner henne om att det är övergående. Men jag kan förstå henne. Det är inte kul att se ut som en bandyboll i ansiktet.

Hennes värden från i tisdags var också som förväntat. De vita har skjutit i höjden av kortisonen. De andra värdena såg bra ut tycker jag. Hb:t var t o m uppe i 140! Har aldrig varit så högt någon gång sedan vi började behandlingen. Levervärdena ligger ungefär som förra veckan, t o m lite sänkt.

Får se hur det blir nästa vecka när hon börjar med kortisonen igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar