Denna blogg handlar om Ebba, en 11-årig flicka som våren 2010 diagnostiserades med leukemi.

Här kan du läsa om hennes resa genom behandlingar, "ups and downs" och alla upplevelser, äventyr och utmaningar som hon kommer få uppleva på sin väg mot en friskförklaring. För frisk ska hon bli!

Jag som skapat denna blogg är kollega med Ebbas mamma och jag känner djupt för både Ebba (och alla andra barn som drabbats av olika former av cancer). Jag har sedan tidigare en insamling till förmån för Barncancerfonden. Denna är nu tillägnad Ebba. Detta är mitt sätt att stötta Ebba och hennes familj i deras vardag.

Numera är det Ebbas mamma som skriver här och berättar om Ebbas vardag.

Vem är tjejen Ebba, då?


Ebba är en levnadsglad och viljestark tjej, det kan människor i hennes omgivning intyga. Det var hon redan innan hon blev sjuk kan tilläggas.

Hon älskar att simma och innan hon blev sjuk gick hon i crawlskola och spelade fotboll i Hittarps IK. Hon är också en tjej som vill att saker och ting ska vara rättvist.


fredag 20 april 2012

Neutropen och hängig

Som sagt, värdena sjunker ytterligare. De neutrofila ligger idag på 0,3, neutropen alltså. De totalvita på 0,7. Hb:t på 86.

Så nu är hon alltså neutropen, får hon feber är det direkt in till sjukhus för intravenös antibiotika behandling för har hon en baktierie i kroppen är risken stor för blodförgiftning. Läkaren sade idag att "nu väntar vi bara på febern", för det är inte ovanligt med neutropen feber som det heter.

Jag ringde till Lund för att försäkra mig om att de sätter ut cellgifterna helt och dagvårdssköterskan som svarade att "det är väl bara om de har feber". Jag höll på att smälla av - de har alltid satt ut tabletterna under underhållsbehandlingen när hon är neutropen. Jag höll verkligen på att få dåndimpen när hon svarade så. Då sade jag att de har alltid satt ut cellgifterna när hon ligger under 0,5 på neutrofila under underhållsbehandlingen. Sköterskan ringde tillbaka en stund senare och det var ju som jag sade att cellgifterna skulle sättas ut. Nya prover skulle tas på måndag, vilket vi skulle ha gjort i vanliga fall för veckans ordination. Så 3 dagar att återhämta värdena på, kommer inte att gå tror jag. En evig kamp att bekämpa cancerna och samtidigt försöka ha lite värden för att bekämpa infektionen.

Tungan är densamma. Salvan, gelen, som vi fick ordinerad av hudläkaren med kortison var en specialbeställning så den dröjer till början av nästa vecka, typiskt. Vi behöver ju den nu. Vi fick i alla fall en annan lösning med kortison som hon kan gurgla. Det kan hjälpa lite tills gelen kommer.

Tån, ja jag tycker den ser hemsk ut. Röd, svullen och varande. Ser ut som en gigantisk, svullen, sprickfärdig, infekterad finne. Hon har ännu mer ont i tån nu. Så salvan hjälper sådär utvändigt men det inre tar den inte och det tittar inte läkarna på. På sjukhuset gick hon med sådana blåa regnskydd på foten hon har mest ont på. Hon ersatte stöveln (enda skorna hon överhuvudtaget kan ha på sig just nu) med den inomhus. CRP:n visar inte på någon infektion i kroppen så  jag har svårt att argumentera med läkarna att det också är infekterat under huden och inte bara på den. Det får tiden utvisa alltså.

Nä,  nu ska jag försöka ta lite kväll. Vet ju inte var vi tillbringar resten av helgen. Än så länge är hon feberfri.

Trevlig helg på er!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar