Vi var hos pa-läkaren i måndags. Hon tyckte inte att Ebbas hud såg så farlig ut. Men tyckte precis som jag att försöka göra den bättre så att bakterier inte får fäste igen. Underhålla, underhålla, underhålla med andra ord. Så vi blev skickade till eksemsjuksköterskan som tur väl hade tid att ta emot oss när vi väl var där.
Ebba testade ett antal krämer för kroppen och fann en som hon tyckte om. Pa-läkaren är så mån om Ebba. Hon har förståelse för att hon har att göra med en tjej som snart är på väg in i puberteten. Hon var mån om att Ebba skulle tycka krämen luktade ok också. Hon får ju inte ha parfymerat så det kan ju lukta lite skumt, oparfymerade krämer. Tipset hon gav Ebba i stället var att köpa oljor att "dutta" i håret och eventuellt ta lite parfym på kläderna och inte direkt på kroppen. Vi skulle även tänka på att ha nickelfria smycken till henne. Ja, de flesta sakerna hade jag redan tänkt på men det är bra att Ebba får höra det från någon annan än mamma. Tror att det lyssnas lite bättre då.
Vi fick även en kortisonsalva till de torra fläckarna och de små röda utslagen. En mycket mild salva för vi vet ju vad kortison kan orsaka. Peroral dermatit och även tunn hud. Det vill vi inte. Den skulle vi smörja en gång om dagen i en vecka. Förhoppningsvis har vi ett bättre utgångsläge då för hudens del.
Pa-läkaren var nog mindre bekymrad över huden denna gång, hon var nog mer bekymrad över Ebbas huvudvärk som inte har gett sig än. Hon kände, klämde och undersökte henne. Vi fick ett huvudvärksschema att fylla i. Hon frågade oss om Ebba dricker tillräckligt och det tycker jag hon gör, vad jag ser. Hon nämnde att Ebba kanske var i behov av glasögon. Det har hon ju redan och Ebba sade till läkaren "att den typen av huvudvärk sitter i pannan". Så hon känner skillnad på huvudvärk och huvudvärk. Denna huvudvärk hon har nu sitter som ett diadem över hjässan.
Själv var jag hos läkaren igår. Har haft värk i kroppen ett tag nu och varit tröttare än normalt och mina händer är inte ok än och så har jag ont i ena armbågen. Försöker dra ut på det in i det längsta. Är trött på att springa hos läkare. Men det går ju till en viss gräns, sedan måste man. Läkaren, förutom att ta prover, bland annat strumaproverna igen, remitterade mig till sjukgymnasten för att kolla upp händer och armbåge. Hon trodde jag hade råkat ut för tennisarmbåge. Sedan skrev hon ut starka antiinflammatoriska tabletter till mig att äta under en viss tid. Känner mig snart som en tablettfabrik. Tur man inte ammar längre. Får se vart det leder till. Jag ska börja med mina skenor igen. Tyckte inte de hjälpte förra gången, får se om de hjälper nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar