Denna blogg handlar om Ebba, en 11-årig flicka som våren 2010 diagnostiserades med leukemi.

Här kan du läsa om hennes resa genom behandlingar, "ups and downs" och alla upplevelser, äventyr och utmaningar som hon kommer få uppleva på sin väg mot en friskförklaring. För frisk ska hon bli!

Jag som skapat denna blogg är kollega med Ebbas mamma och jag känner djupt för både Ebba (och alla andra barn som drabbats av olika former av cancer). Jag har sedan tidigare en insamling till förmån för Barncancerfonden. Denna är nu tillägnad Ebba. Detta är mitt sätt att stötta Ebba och hennes familj i deras vardag.

Numera är det Ebbas mamma som skriver här och berättar om Ebbas vardag.

Vem är tjejen Ebba, då?


Ebba är en levnadsglad och viljestark tjej, det kan människor i hennes omgivning intyga. Det var hon redan innan hon blev sjuk kan tilläggas.

Hon älskar att simma och innan hon blev sjuk gick hon i crawlskola och spelade fotboll i Hittarps IK. Hon är också en tjej som vill att saker och ting ska vara rättvist.


söndag 13 maj 2012

Utflykten i fredags blev lyckad. Barnen såg Fame-musikal och därefter besökte de Kärnan. Ebba tyckte det var mysigt men var lite störd under musikalen då hon hade en person som ideligen hostade bakom sig. Typsikt. Nu hoppas vi bara att hon inte blev smittad av den hostande personen.

Vet inte om jag skrev det tidigare. Jo, mycket riktigt så släppte Hud oss. Han ansåg att det inte fanns så mycket mer han kunde göra. Får hon sår så är det samma typ av behandling som gäller. Då vet vi det. Men man känner ju sig mest bekväm om en hudläkare har tittat på det när det är så vätskande, inflammerat och/eller infekterat som hennes sår brukar bli. Som t ex utslagen i munnen har ju visat vara sig någonting annat. Det kom i och för sig både dagvårdsläkaren och hudläkaren underfund med och var överens om.

Ja, ja jag vet att pa-läkaren drar in dem igen om hon anser att det behövs.

Just nu är vi inne i en lugn period. Huden ser fortfarande bra ut. Den ena stortån och tummen är det som vi fortfarande behandlar med den starka kortisonsalvan. I och för sig huden i ansiktet kring mun och näsa också för den är torr och narig, även läppen med mjukgörande för att hålla den intakt, alltså i förebyggande syfte. Men det är ju inte i samma dimension som tidigare.

Jag hade telefonmöte med pa-läkaren, som vi träffade som hastigast i korridoren i måndags vid provtagningen. Då hann jag viska till henne att Ebba var bättre nu. Vi kom överens om att höras om ca 4 veckor igen som uppföljning. Behandling och förebyggande behandling, beskrivit ovan, samt förebyggande antibiotika skulle vi fortsätta med. Pa-läkaren skulle inte vara anträffbar under några veckor som kommer nu. Det är ju bra om vi kunde få ha kontakt, om vi skulle behöva det, med en och samma läkare om det vore möjligt. Det finns ju en annan läkare som vi har träffat mycket, förutom pa-läkaren, vi kallar honom läkare S. Både jag och pa-läkaren tyckte att det vore bra om han kunde ha hand om oss så mycket som möjligt om det nu skulle vara något under de veckorna som kommer.

Vi har även vågat oss ut med Ebba i butiker nu. Ibland behövs det ju. Vi har både barndop, skolavslutning, födelsedagskalas och midsommar inom den närmsta månaden. Det blir en del finkläder det. Det mesta är fixat nu. Sedan tycker hon ju att det är roligt att titta på kläder.

Vad gäller mig. Ja, händerna är mycket bättre. Men jag känner av vätskan än och jag har inte fått tillbaka styrkan i händerna än. Känseln har jag fått tillbaka till 85 % ungefär.

Imorgon är det provtagning igen. Får se om de vita har ökat ytterligare och då innebär ökad dos av cellgifter. Förmodligen. Får se hur länge till det dröjer innan huden börjar göra sig påmind. Vi njuter av att det är en lugn period just nu. Måste få återhämta krafterna. Både Ebba och vi.

Nä, nu ska jag koka bröstpumpen och en flaska. Vi ska se om lillen kan ta flaskan. Är ju bra om någonting skulle hända och vi behöver använda den. Anledningen till att vi testar är att han inte är speciellt glad för napp. Tar hellre tummen (till mammas förtret, hon vet hur svårt det är att sluta med tummen - jag var fem år och den finns ju med hela tiden, det gör ju inte nappen på samma sätt).

Senare idag blir det nog lite mer shopping. Kanske Ebbas ena moster följer med på en shoppingtur. Ebba är inte sen att följa med i alla fall. Även om det bara är småsaker till barndopet som ska inhandlas. Och ytterligare en typ av napp. Vi testar alla typer för att se om det är någon som faller lille mannen i smaken.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar