Ebba Krigarprinsessan: Våra provsvar

Ebbas leverprover är definitivt inte bra, men de har blivit bättre än för två veckor sedan. Jag gissar på att byte av antibiotika gjorde susen. Sedan vet jag att levern i det långa loppet kan må dåligt av att äta antibiotika längre perioder, vilket Ebba ju ska enligt planen, så oavsett vilken antibiotika hon får så kan levervärdena bli värre längre fram. Får se om de blir det och vilket beslut vi tar då, att fortsätta eller sluta. Även njurvärdena var lite förhöjda och de har återgått till normalnivåer nu. Tyder också på att något vi har gjort har påverkat dem.

Ebbas sår på fötterna ser bättre ut. Vi tar kaliumpermanganat nästan varje kväll (brukar vara ”entledigad” på lördagar) så det verkar ha gjort verkan. Läppen såg också jättebra ut för någon dag sedan men nu har såret börjat bli större igen. Vi smörjer med sårläkande salva med hydrokortison. Undra hur länge vi vågar göra det. Hydrokortison tenderar att tunna ut huden och vi vill ju inte skada hennes hud permanent. Men jag vill helst inte sluta förrän huden är helt läkt och intakt men det verkar ta tid.

Vad gäller mina strumaprover, ja där fick jag jaga provsvaren som vanligt. I måndags ringde jag till vårdcentralen och då sade sköterskan att ”läkaren bevakar provsvaren och hör av sig när de har kommit”. I onsdags ringde jag igen för ingen läkare hade hört av sig och jag vet att provsvaren inte skulle ta mer än två dagar. Mycket riktigt hade de kommit men sköterskan får inte lämna ut dem så vi fick boka en telefontid med läkaren till dagen efter. Undra när jag hade fått mina provsvar om jag inte hade jagat dem. Så uttröttande att behöva ligga på hela tiden.

Idag ringde läkaren i alla fall. Mina prover hade blivit bättre och jag hade inte bildat några antikroppar mot sköldkörteln heller visade det sig, vilket är bra. Läkaren ville ändå att jag skulle ta om strumaproverna om ca en månad för att verkligen säkerställa att allt fortsättningsvis går på rätt håll. Och inte mig emot. Hade tänkt föreslå det om han inte hade sagt det. Är proverna bra får jag ett brev hem och är det inte bra så ringer han. Jag frågade om jag kunde få provsvaren också och det skulle inte vara några problem. Tänkte att det kan vara bra att ha något att referera till i framtiden om det skulle behövas.

Till helgen. Ebba ska på sitt första party på länge. Vill egentligen vänta någon vecka till innan hon hänger med så många personer i en och samma trånga lokal. Alla i hennes klass, nästan 50 personer, är bjudna på partyt och de ska vara i en ganska liten lokal. Hennes bästa vän ska gå så det känns taskigt att inte låta henne gå. De som anordnar festen sade när Ebba berättade att hon kanske inte kom att hon får ta mat först och får egna skålar med godis, som inte är lösgodis. De är väl medvetna om att Ebba är känslig. De ville så gärna att Ebba skulle komma. Ebba sade också att det finns en innergård som de nog kommer att vara mycket på också, så de kommer inte vara inne hela tiden. Så med dessa ”försiktighetsåtgärder” kan jag tänka mig låta henne gå. Sedan är ju alltid handhygienen viktig, det vet hon.

Hönsmamma har jag alltid varit och jag kommer nog alltid att vara det. Man vet ju vilka konsekvenser det kan få om Ebba blir sjuk så när det gäller henne så gör jag nog rätt i att vara lite hönsig J.