Det tar sin lilla tid...

Ja, som vanligt fick man ligga på för att det ska hända något inom sjukvården. Läkaren från Helsingborg hade fortfarande inte hört av sig till oss i fredags och jag är trött på att behöva vänta och ligga på. Då tog jag kontakt med sjuksköterskan på dagvården i Lund. Hon brukar vara både klok och handlingskraftig. Jag skrev att Ebbas utslag har blivit värre och att när vi smörjer med mjukgörande (som läkaren i HBG ordinerat) blir huden bara rödare och mer svullen. När vi inte smörjer blir den torr och spricker. Vi visste varken ut eller in.

Jag tog kort på Ebba innan vi hade smörjt och efter smörjning och skickade till dem. På eftermiddagen fick jag samtal från läkaren i Lund. Tänk att det kan gå så snabbt (Helsingborg har ännu inte hört av sig)! Läkaren sade att hon ofta ser denna typ av utslag hos barn som går på cytostatika. Och att de ofta försvinner när de slutar med sina mediciner. Det var det som jag hade befarat. Om det nu är så vill säga. Jag tycker mig kunna skönja att utslagen blir fler och mer intensiva när hennes purinetholdos ökar. Vi får se om det finns ett samband.

I alla fall så såg utslagen inte helt ok ut. Vi fick en svampmedicin med lite kortison i att smörja på för att se om det blir bättre. Vi skulle ge det några dagar. Annars hade hon ordinerat heracillin men hon tyckte att vi skulle vänta med det. Hon trodde inte att utslagen var av bakteriell art, mer att utslagen hade blivit så röda och svullna och möjligtvis lite infekterade till följd av det. Så vi har börjat med svampmedicinen. Tycker, vill inte säga för mycket, att det ser lite bättre ut idag. Men som sagt utslagen har kommit och gått tidigare. Vi håller upp med citrus och röda frukter/bär/grönsaker under någon vecka till (får bli till skolstarten, vill läkarna att vi ska fortsätta med uppehållet då så får de skriva ett intyg på vad Ebba inte får äta). Blir det nu bättre är det svårt att veta om det är krämen eller att hon avstår från vissa födoämnen som gör det bättre. Ja, ja. Lite utmaning får man väl ha.