Vi ser ljuset i tunneln!

Ja, jag vet. Man ska inte ropa hej förrän man är över ån. Känns ändå bra att vi har kommit så här långt och att Ebba har fixat det ganska bra.

Fyra intravenösa behandlingar kvar i denna behandlingsperiod plus lumbal punktion. 

De senaste dagarna har Ebba varit mer eller mindre förstoppad och vi har ju fått vidtaga åtgärder mot det så att säga. Ännu en biverkan av vincristinen. 

Vi har fått införskaffa en klädroller för nu tappar hon så mycket hår att det är svårt att plocka upp. Ögonfransarna börjar trilla av också, än så länge inte i några större mängder som tur väl är.


På min begäran togs det blodprover i går. Vill veta hur hennes värden ligger i och med att hon fick en så pass giftig cytostatika häromdagen och för att jag naturligtvis vill ha lite koll. Tycker det är konstigt att inte någon läkare har ordinerat det. Hon har ju en intensiv period nu och det är väl det som är baksidan av att få behandling på dagen på sjukhuset för att återvända hemma och vårda henne där i stället för på sjukhus. Känns som om vi föräldrar får agera läkaren och sjuksköterska på en gång. Vi får t ex också ha koll på omläggningen kring port-a-cath nålen, så att den är tät och att hon inte får någon infektion kring den. 

Blodvärdet låg fortfarande ok, blodplättarna hade sjunkit en del, har halverats, men fortfarande inom rimliga nivåer. Som tur är brukar Ebba ha gott om trombocyter.  


De vita har börjat dala rejält nu. De vita (samlingsbegreppet) ligger under normalvärde nu och de neutrofila (en typ av vita som mäts separat) precis ovanför den nedre gränsen.


Njur- och leverprover ser bra ut än så länge. Leverproverna ser faktiskt bättre ut än på länge. Beror det på att hon inte äter sina underhållsmediciner? Ja, jag vet inte men det verkar nästan så. Hon har inte varit illamående denna vecka heller. Får hoppas att det håller sig så. Får se om det återkommer när hon börjar på underhållstabletterna igen om två veckor. 


Ebba tog sin sista dos kortison idag. Skönt att slippa den. Men effekterna av den kommer att sitta i länge, det vet vi av erfarenhet. Stora delar av kroppen blir ju påverkad. Minns när min mor åt det. Det förstörde hennes tänder. 


Försöker ju leva ett så normalt liv som det går. Lillebror skulle ha skolavslutning med förskoleklassen idag. En tårta skulle bakas och eftersom jag arbetade idag, hade några möten som jag kände att jag ville var med på, så bakade Ebba (pappa hade naturligtvis översikt över hela bakprojektet). På så vis får vi ju in lite "skolarbete" också, med måttenheter och vikt :).

Vi ville inte utsätta Ebba för alla förskolebarnens basillusker så hon fick stanna hemma med pappa men hon tyckte ändå det var kul att baka och göra något för brorsan. När jag kom hem från jobbet så dekorerade vi den. Hon var mäkta stolt över lillebrors tårta, som var en vit kladdkaka, så hon ville att vi skulle lägga ut en bild på bloggen. 

Imorgon slutar Ebbas klasskompisar skolan. Ebba kan ju inte vara med på avslutningen. Det är andra året på rad som hon missar sin sommaravslutning. Hon missade avslutningen i vintras med. Hon har faktiskt inte sagt så mycket om det. Blev ledsen när hon först fick veta det men hon vet ju varför och att det inte är lönt att ta upp diskussionen med oss. Vi är ju rädda om henne och det vet hon ju. Men vi ser fram emot nästa sommar, det ska firas med pompa och ståt!

Ebba konditor :)