Proverna från igår var bra. Hb:t ligger som det brukar nu (kring 130), de vita ligger inom rimliga nivåer (de neutrofila har ökat lite tack och lov).
Njurvärdena fortsätter att sjunka, men inte lika mycket som jag hade hoppats på. Förra veckan låg de på 50 och denna på 45. Levervärdena är precis som tidigare, återigen förhöjda och ligger nu på 5,5 (och just det värdet ska ligga under 0,6). Så nu har hon återigen börjat må illa titt som tätt. Det lustiga var ju att de gick ner lite efter HDM behandlingen (en kort tid under var ju de också skyhöga). Kanske det beror på att hon under två veckor inte åt tabletterna på kvällen. Förmodligen är det en bidragande orsak, precis som vi har anat. Då kommer hon att ha förhöjda levervärden så länge hon äter de tabletterna, d v s 2 år till.
Läkemedelsprovokationen idag blev verkligen en överraskning. Hon fick en allergisk reaktion på antibiotikan. Det var en annan typ av antibiotika som de testade (inte ekvacillin) och hon reagerade med utslag av de olika slag och kräkningar. Så paff jag blev. Det var en typ av antibiotika som hon fick i våras för sina abscesser men som de sedan bytte ut mot ekvacillin (som hon då inte reagerade på när hon fick i porten). Då har vi fått en gåta löst nu. I våras drabbades Ebba av utslag som spred sig över hela kroppen och till slut täckte hela. Hon mådde riktigt dåligt under hela tiden, flera dygn höll det på innan utslagen tynade bort. Läkarna visste inte vad det var hon reagerade på, var till och med inne på om det kunde vara ett virus (det gick en typ av virus i hennes klass som var utslag så jag undrade om det kunde vara det). Sedan var ju många av cellgifterna nya och då visste vi inte heller om det kunde vara någon av dem. Men nu vet vi – det var antibiotikan. Så det är bara till att undvika den typen (”stammen” av antibiotika är nog rättare att säga) av antibiotika i framtiden.
Jag och Ebba var i eftermiddags och hälsade på en gammal vän till mig och hennes son. Vi lärde känna varandra på BB när Ebba och hennes son föddes. Hennes son föddes med missbildningar som har fått opereras i omgångar. Det var några år sedan vi hördes av, vi tappade kontakten när vi flyttade från samma område. Verkligen kul att träffas igen. Roligare blir det när det blir utanför sjukhusväggarna:). Hennes son låg inne på neurokirurgen efter för att göra en ny operation eftersom den första (och andra) blev misslyckad denna omgång. Hoppas att den som görs denna vecka lyckas så att han får komma hem kry!
Besiktningen igår var mindre rolig, en katastrof rent ut sagt L. Mycket kvar att göra kan jag säga. Får se om det är inflyttningsklart när det är planerat eller om det blir försenat.
Imorgon är det dags för skolan för Ebbas del och det ser hon verkligen fram emot, som vanligt J.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar